Lions försäljningstekniker
Idag blev jag för typ femte gången erbjuden att köpa en lott för att vinna en resa till Paris från Lions på Ica.
De första tre gångerna var på samma dag, jag var på ICA för att hjälpa mamma att handla till EFS och Sagas kalas. Mamma gick in först och tackade nej, "jag är med henne" var jag snabb på att säga i tron om att jag skulle slippa undan. Det hjälpte tyvärr inte, "använd veckopengen" föreslog en av männen. Djupt förudmjukad fortsatte jag in på ICA. Hur gammal trodde de att jag var egentligen?
Flera gånger gick jag ut och in med vagnen eftersom vi hade handlat så mycket grejer och inte en enda gång lyckades jag smita igenom utan att bli erbjuden att köpa en lott. Egentligen beundrar jag dem lite för hur ihärdiga de faktiskt är.
Nästa gång jag var där sa jag bara nej och gick förbi och de accepterade mitt svar till min stora förvåning.
"Du som reser så mycket!" var inledningen på dagens försäljningsförsök. "Jag har inga pengar" svarade jag medan jag funderade på hur han som sålde lotterna visste att jag reste mycket. Det var pappan till en tjej som Linn spelade fotboll med för många många år sedan, ibland blir man förvånad vad folk vet om en.
De tyckte att jag skulle gå hem och hämta pengar men jag försökte med att min mor redan har köpt flera stycken. Jag (som för övrigt inte är så sugen på att vinna överhuvudtaget) insåg dock snart att de inte skulle ge sig den här gången heller så jag frågade om de skulle stå där till på söndag, indikerande att jag skulle komma tillbaka senare, synd för dem att jag lämnar stan imorgon.
De första tre gångerna var på samma dag, jag var på ICA för att hjälpa mamma att handla till EFS och Sagas kalas. Mamma gick in först och tackade nej, "jag är med henne" var jag snabb på att säga i tron om att jag skulle slippa undan. Det hjälpte tyvärr inte, "använd veckopengen" föreslog en av männen. Djupt förudmjukad fortsatte jag in på ICA. Hur gammal trodde de att jag var egentligen?
Flera gånger gick jag ut och in med vagnen eftersom vi hade handlat så mycket grejer och inte en enda gång lyckades jag smita igenom utan att bli erbjuden att köpa en lott. Egentligen beundrar jag dem lite för hur ihärdiga de faktiskt är.
Nästa gång jag var där sa jag bara nej och gick förbi och de accepterade mitt svar till min stora förvåning.
"Du som reser så mycket!" var inledningen på dagens försäljningsförsök. "Jag har inga pengar" svarade jag medan jag funderade på hur han som sålde lotterna visste att jag reste mycket. Det var pappan till en tjej som Linn spelade fotboll med för många många år sedan, ibland blir man förvånad vad folk vet om en.
De tyckte att jag skulle gå hem och hämta pengar men jag försökte med att min mor redan har köpt flera stycken. Jag (som för övrigt inte är så sugen på att vinna överhuvudtaget) insåg dock snart att de inte skulle ge sig den här gången heller så jag frågade om de skulle stå där till på söndag, indikerande att jag skulle komma tillbaka senare, synd för dem att jag lämnar stan imorgon.
Kommentarer
Postat av: Linn
Ha ha det var fult Lovisa. Men jag klandrar dig inte, du har skänkt pengar till så mycket. Det var söndagsrepliken jag syftade på. Var det J. Törnqvist som stod där?
Trackback
