Lovisa!

När jag kom hem igår från första dagen på sista terminen i skolan någonsin åt vi jättegod middag! När vi nästan hade ätit klart konstaterade jag och saga att det hade stått en lastbil och blinkat utan för vårat hus i några minuter, pappa bestämde sig för att gå ut. När han kom ut möttes han av mannen från lastbilen som då också hade stigit ut. Inne i huset spekulerades det om lastbilschaufförens nationalitet, jag trodde att han var svensk, vilket jag fick äta upp ganska fort då armar började flyga fram och tillbaka, till höger och vänster och det var ganska uppenbart att det inte talades särskillt mycket svenska eller något annat språk heller för den delen. Chaufförens mobil ringer och han svarar, det var så roligt att se på dem tillsammans för det var så lika, exakt samma kroppsspråk. Efter en stund gick de in i lastbilen och kollade på gpsen lite senare kom pappa tillbaka in till huset och berättade om tysken som skulle till holmsund. Jag tycker att det var ganska bra gjort av dem att komma fram till allt de gjorde ändå, trots att de inte pratade samma språk.

Klockan åtta började grammisgalan på tv, säkert! höll det bästa talet, det är i stort sätt allt jag kan säga om den. Strax efter tio plingar det på dörren och en man stiger in i hallen. Jag gick dit, mannen var i 70-80 års åldern och verkade sakna framtänder. Han skulle till frisören på våran gata (efter klockan tio), jag gjorde mitt bästa, vilket inte är så bra, att förklara vägen, det borde egentligen inte ha varit så komplicerat men det blev det. När jag hade stängt dörren igen fick jag höra från min mor och syster i vardagsrummet att jag hade sagt fel väg. De var dock uppenbarligen för bekväma för att ta sig upp från soffan och berätta det, eller ens ropa ut i hallen att jag hade fel. Engligt dem var anledningen att han lät lite suspekt. Jag har själv många erfarenheter av hur frustrerande det kan vara att få fel direktioner om vägen så jag kan förstå om han var upprörd, därför blev jag rädd att han skulle komma tillbaka och vara arg. Saga, snäll som hon är gick och låste dörren.